En statlig utredning föreslår att meddelarskyddet för anställda i kommuner och landsting ska stärkas. Om en kommunal chef bestraffar en medarbetare som tipsat medierna ska chefen kunna bestraffas med böter eller fängelse. Det grundlagsstadgade meddelarskyddet gäller sedan tidigare för såvål statligt som kommunalt anställda, vilket innebär att myndigheter inte får efterforska källan till uppgifter i medierna. Men det är bara statliga chefer som juridiskt kunnat ställas till svars, eftersom det för kommuner och landsting reglerats i kollektivavtal. De nya reglerna kommer enligt utredningen att öka skyddet för kommun- och landstingsanställda som lämnar uppgifter om missförhållanden till medierna.
Det är ju alldeles lysande. Som landstingsanställd kan jag då äntligen berätta om alla brister som finns i ledningen av mitt landsting. Eller region, som det råkar heta här. Jag kan berätta om hur det brister i helhetssynen, hur organisationens högsta chefer ser varann som konkurrenter i stället för partners och hur det i en omorganisation blir viktigare att få fler medarbetare till sitt arbetsområde än att trimma administrationen och spara skattebetalarnas pengar.
Jag kan berätta om organisationen som har en vision om bättre liv i landsänden, men ständigt sätter organisationens intressen före regionens och invånarnas. Det är dags att avslöja hur vi hellre låter bli att göra insatser än att dela äran med huvudkonkurrenten – staten och dess förlängda arm länsstyrelsen.
Då ska sanningen fram om hur vi lägger ner hundratusentals kronor och år av arbetstid på en flashig årsberättelse som egentligen bara riktar sig till 149 ledamöter i fullmäktige. Och hur många av dem som verkligen läser den...
Men än så länge är det bara ett förslag. Så jag får väl snällt vänta lite med att berätta om dessa och alla andra missförhållanden. Men vänta bara. Det kommer att bli en kioskvältare.
- En röst i kulturskymningen - En skunk i dunklet - Sista skriket från vildmarken - Ett nödrop i krösamoset -
7 kommentarer:
Det är nog bäst att hålla tyst. Man vet aldrig...
Det är kanske inte bara FRA som håller koll på vad vi skriver på nätet.
Ja, det är en viktig fråga. Kanske blir det ingen kioskvältare men alla frågor kan ju inte vara supersexiga. Det blir tystare och tystare på arbetsplatserna. Fler och fler har osäkra anställningar, det är ett elände för det är (mina) skattepengar det handlar om. Nu väntar jag på att ytterligare två av de frågor jag slagits för lääänge ska bli verklighet. Dels ska alla chefer i offentlig sektor utbildas i vad efterforskningsförbudet innebär och dels ska detta också gälla i privat verksamhet med offentlig finansiering!
Ja, jag vet - jag har märkliga intressen, detta är ett av dem ;-)
Två saker:
1) Kan man säga att läsandet av en offentlig blogg innebär att man bryter efterforskningsförbudet. Annars sitter du nog på pottkanten nu, efter att ha berättat sådana braskande sanningar om din arbetsgivare.
2) "Råkar" heta region? Säg det till de kolleger till dig som jobbat stenhårt i över tio år med den frågan. De skulle nog inte använda ordet "råkar". Det här kan utvecklas till en incident. Och med tanke på vilka det är som jobbat hårt med regionfrågan skulle jag gissa att incidenten inte är över förrän krokodilen sjunger.
Ni har såklart rätt allihop. Man vet aldrig vem som lyssnar. Eller läser. Men med tanke på FRA och besöksstatistiken på min blogg är det troligt att fler läst detta om jag skrivit det i ett mejl.
Det här är nog, som Alla säger, ingen kioskvältare. Det är alltför diffust och komplicerat för att sätta braskande rubriker på.
Olaric, jag kanske ska korrigera till "som genom långt, hårt och målmedvetet arbete förtjänat rätten att kalla sig 'region'"? Jag känner mig ganska trygg. Både krokodiler och andra inser nog att det är bättre att tiga ihjäl en blogg som ingen läser än att riskera publicitet som kan skada varumärket. Om de inte förstått det tidigare har jag nu förklarat det.
Fast det är klart, jag har blivit tagen i örat förut...
Eh, nej. Att läsa en offentlig blogg där en person framträder med namn är inte ett brott mot efterfoskningsförbudet.
Det är ju en intressant aspekt. Den lagändring som föreslås har väl egentligen inget att göra med förbudet att efterforska källa. Jag menar: En chef ska inte få straffa en medarbetare som uttryckt kritik mot sin arbetsgivare. Har det någon betydelse om det skett genom anonyma tips till pressen, på en blogg (med namn eller utan) eller om man ställer sig på balkongen och skriker ut det?
Nej, så funkar det inte riktigt. Man ska inte blanda ihop yttrandefrihet med efterforkningsförbud. Efterforskningsförbudet innebär att du kan välja att meddela dig med en journalist anonymt, inget annat.http://www.sjf.se/portal/page?_pageid=53,2214312&_dad=portal&_schema=PORTAL
Skicka en kommentar