Turning Torso i Malmö ur en lite annorlunda vinkel.
Tårtglädje i Skartofta. Längtansfyllda blickar kastas från Lakrits i bakgrunden.
Trollslända på Sjöhagen.
Turning Torso i Malmö ur en lite annorlunda vinkel.
Tårtglädje i Skartofta. Längtansfyllda blickar kastas från Lakrits i bakgrunden.
Trollslända på Sjöhagen.
Cykeln ligger på kanalens is i Malmö. Vem har lust att hämta den? Inte jag.
Framför stadsbibioteket i Malmö finns en damm, och i dammen finns en gummihandske. Bara så du vet, om du skulle behöva en.
Jag får inte riktigt ihop bilden av Fred Åbergs skulptur "Böst", som står i Trelleborg. Det är nånting på bilden som inte riktigt hör hemma där...
Först jokern, som är en dam. Den bedårande multiartisten Gunhild Carling bildar sin alldeles egna trumpettrio.
Vi stannar kvar på temat musik. För visst kan man höra doakören som bor i trädet i allén vid Tullesbo? Bilden är tagen förra lördagen...
...samma dag som vi stannade till vid Dalby stenbrott och möttes av ett trolskt dis över det isbelagda brottet. Det verkar som en kuliss bakom de tre stenarna.
Det börjar med Broloppet 2000. Typ 80.000 pers sprang över Öresundsbron, och några av dem behövde kissa. Öresund fick en aningen gulare färg och kulare doft.
Långt senare, inte långt därifrån, på andra sidan av samma hav. Tången vid Skanör sprider en omisskännlig lukt. Nu pratas det om att samla ihop den och producera biogas av den.
Revingefältet väster om Vombsjön är en härlig resväg från stan till landet. De frigående korna tittar oförskräckt och nyfiket på oss när vi rullar förbi. Det doftar sommar och landet.


Här och nu är det påbjudna temat för februaris första Fototriss. Den snögloppiga snålblåst och råkyla som råder i Malmö lockar inte helt till några längre promenader. Jag tog med mig kameran när jag gick och handlade. De två första bilderna är tagna på den turen, och illustrerar nog vad jag menar. På den första syns scientologernas vargula tält, som om möjligt gör stämningen på Värnhemstorget än mindre gästvänlig. Den andra visar en mångfald av bättre och trevligare alternativ till sysselsättning. Den tredje visar ett annat starkt skäl att stanna inne i stugvärmen en dag som denna.


Veckans utmaning i Fototriss är ätbar. Bilderna i sig är ju inte ärbara. Allra minst när de visas på en datorskärm. Om man skriver ut dem kan man kanske ta en tugga, men de lär inte vara lika smaskiga som motivet. Nåja, René Magritte begriper det där mycket bättre än jag.


Jag går genom tre genomsnittliga bilder i veckans genomtrevliga fototriss. Jag kunde ha valt "kroppsdelar" eller "trekantigt", men det fick bli "genom" i stället.




"Naturligt runda former" är temat för veckans fototriss. Det låter tydligt och bra. Men när jag bläddrar i min kortlek funderar jag på vad "rund" egentligen innebär. Sfärisk? Svängd? Cirkelformad? Och vad är "naturligt"?

Siffror var påbudet inför veckans Fototriss. Jag är ju ingen siffernisse, så jag kände genast att det skulle bli svårt. Men när jag börjar gräva i Iphoto dyker ett flertal siffror upp. Jag fick än en gång möjlighet att välja ett tema i temat, och den här gången får det bli idrott och gruppkänsla.

Så får jag äntligen chansen att använda en av mina favoriter, eftersom den sista fototrissen i november har temat "Trappor". Det är ju faktiskt ett anagram på "rapport".

Det bara blev så. Jag började bläddra bland bilderna för att hitta en fototriss på temat "ovanifrån", och tänkte fågelperspektiv, flygbilder, översitteri, skidåkning, rutschkanor, kyrkor, regn, snö och annat som jag på något sätt förknippar med ordet "ovanifrån". Eller "uppifrån" som kändes bättre för mig.



Jag gav mig ut i regnet för att berätta för världen hur det ser ut i min omgivning just i dag. Den röda tråden blev till slut en cykelkedja, och jag hoppas kunna sprida lite hjulstämning bland besökarna. Vägen till världen i dag, eller i alla fall den dag bilderna bloggas upp, går via Fototriss.







Temat för veckans fototriss är skyltar. För min del ligger utmaningen i att välja. Jag har av någon anledning samlat på mig en försvarlig hög bilder med skyltbilder. Kanske beror det på att vi hela tiden omges av dessa tingestar som försöker visa oss vägen till ett bättre liv.