Tavlan blev slutet för rishögen

När jag kom fram till stugan på lördagkvällen hade grannens hästgäst parkerat på min infart. Jag fick försöka backa in på den igenväxta vägen mot den raserade carporten. Det slutade med att min fina miljöbil blev hängande på en stor sten som doldes i det rikliga gräset i vägkanten.

När jag sedan kom in i huset insåg jag att jag tagit med digialbox, kort och kabel. Men jag hade glömt fjärrkontrollen, vilket gjorde stugan helt TV-fri sedan digitalreformen. Men jag fick läsa lite och somnade tidigt, så det var väl okej.

På den fantastiska söndagmorgonen gick det inte att undvika en löprunda, och sedan började jag klippa gräs. Det var torrt och soligt, så jag vågade inte tända på den rejäla hög av grenar, ris och gräs som låg på ängen. Jag valde det slitna och sönderrostade oljefatet för att bränna det avklippta gräset.

Efter en stund grejade jag med annat och tappade kollen ett tag. När jag vände mig om hade elden spritt sig till rishögen som nu stod i ljusan låga. Jag slängde ihop några hinkar vatten och fick till slut ihop vattenslangen. Innan dess var väl brandfaran ganska överhängande, men efter en stund var det ganska skönt att bli av med skiten.

Bilen hjälpte grannen och hästgästen mig att knuffa loss. Ett litet skrapsår på buken läker säkert ganska snabbt.

Utan mudder tog jag steget in i ålderdomen

Dagen som igår var en särskild dag. Malmö FF krossade Elfsborg med 1-1 och Rögle gick till elitserien, javisst. Men framför allt fick jag det sorgliga slutliga bittra beskedet att jag klivit över krönet, börjat nedstigningen, är redo att ställa stövlarna, har inträtt i min ålders höst.

När jag köat några minuter utanför Stadion och kom fram till kravallstaketet lyfte jag självmant armarna och hoppades att vakten inte skulle ta mitt äpple eller dartpilarna som jag glömt i fickan efter onsdagens pubbesök - båda potentiellt dödliga vapen i händerna på en ninjahuligan. Säkerhetsvakten, denna spoling utan empati och förmåga att bedöma varken människors ålder eller risker i sin omgivning, gjorde en vänlig gest, steg åt sidan och sa: "Varsågod".

Jag blev inte muddrad när jag gick in på ståplats på Malmö Stadion. Kan man bli äldre än så?