Ulven är mindre farlig utan fårakläder

Det finns de ibland oss som vill gå framåt och de som vill gå bakåt. Det finns de som ärligt talar om vad de vill och de som försöker dölja det.

Svenska kyrkan tycker att det är okej för par att gifta sig i kyrkan även om de är två män eller två kvinnor. Det ska nästan säkert kunna heta "gifta sig". Men det är tveksamt om man får använda ordet "bröllop". Och det är såklart alldeles uteslutet att använda begreppet "äktenskap". Nej, "partnerskap" ska det heta, och det ska vara en alldeles egen ceremoni, som inte ska kunna förväxlas med det heliga äktenskapet.

Hej, vi heter Svenska Kyrkan och vi är en modern kyrka där alla är välkomna. Vissa är visserligen mer välkomna än andra. Och vad skulle en modern kyrka vara utan lite good old diskriminering? Men det pratar vi helst inte om.

Då är ärkereaktionärerna i riddarhuset mindre hycklande med sin inställning. Kvinnor äga inte tillträde. Inga krusiduller. Inga försök till skönmålning, utan egentligen bara "så har det alltid varit".

På något sätt känns det tryggare att ulven behåller vargpälsen och inte utger sig för att vara något annat. Det är som när brunskjortorna överdoserar med blekmedel och plötsligt står där med argument lika nytvättade och till synes rumsrena som de vita skjortorna.

Skolan sätter jämställdheten högt - eller?

Den medelålders manlige magistern höll hov inför en tyst och lydigt lyssnande skara. Han hade varit med om hundratals föräldramöten, så han tyckte inte att han behövde ägna tid åt att förbereda dem så noga. Men glatt humör och en hög röst klarar man det mesta.

Han lät sin unga kollega presentera sig - hon sa att hon var nervös och hoppades att föräldrarna inte skulle ha problem med hennes brytning - och tog sedan för säkerhets skull över showen själv. Inför den brokiga skaran föräldrar gjorde han bland annat en omväg och talade om sin avsky mot rasism. Det var bara några gånger, när hans besked om praoplatser och läraromdömen hamnade alltför långt från sanningen, som kollegan gjorde korta inlägg och lade saker och ting tillrätta.

Han sade typ "jag har planerat - nej, jag menar vi har planerat..." ett par gånger innan han bestämde sig för att använda jagform för det delade ledarskapet.

En gång vände han sig specifikt till den kvinnliga matematikläraren vid sin sida. Då sa han:
"Sen får vi väl ha lite kaffe också..."

Jag tittade på modern till mina barn. Jag tittade på resten av föräldrarna i klassrummet. Ingen verkade reagera. Då gjorde inte jag det heller.