Ska det va ska så ska det va Skatalites

Fyra blåsande gubbar i blandad ålder mixar unisona slagdängor av Beatles med gamla filmlåtar till ett stadigt och variationslöst men dansant komp av klaviatur, gitarr, bas och trummor.

Ingmar Nordströms? Nej, The Skatalites.

Man fattar konstruktionen ganska snabbt. Först spelar farbröderna melodin två gånger unisont. Sedan tuggar kompet vidare, medan hornblåsarna solar loss i en blandning av beboppekoral och snuttar från andra klämmiga melodier. Sedan tar de ett par vändor tillsammans igen och så är det slut. Samma modell gäller, oavsett om det är Beatles "I should have known better", landsmännen Melodians "Rivers of Babylon" eller filmteman som "James Bond" eller "Guns of Navarone".

Tråkigt? Icke. Med ett smittande gott humör och ett sjuhelsikes sväng levererar gubbarna - några av dem var med redan när bandet startade som någon sorts skolorkester i början av 60-talet - precis vad den väldigt blandade publiken vill ha. De har renodlat den gammal jamaicanska traditionen att plocka melodiska ädelstenar från brittisk och amerikansk populärmusik och slipa om dem till ska- och reggaediamanter.

Sångerskan Doreen Shaffer tillhör också relikerna som varit med i över 40 år. Lyckligtvis är hennes stund på scenen ganska kort. För då intar hon fronten och de glada lurtutarna reduceras till en vanlig blåssektion. Och Doreen får ursäkta, men hon är inte någon Mavis Staples.

Nej, den vokala höjdpunkten är "Simmer down" hiten där Skatalites i originalet kompade The Wailers. Men högst hoppar jag av glädje när de river av favoriten från förr, den gamle medlemmen Roland Alphonsos höjdare - tyvärr utan den kompletta texten som också är låtens titel: Phoenix City.

Ungdomarna troppar av från KB mot slutet av de närmare två timmarna. Jag går till souvenirbordet och köper varsin tröja till mina barn. Också.