torsdag 20 mars 2008

Död och uppståndelse i vår rådande religion

Det har under de gångna dagarna pratats mycket om döden, uppståndelsen, färden till himmelriket samt syndernas straff och förlåtelse. Mäktiga män – de är nästan alltid sådana – säger sig veta vad de högre makterna vill, vart vi är på väg och vad den lilla människan ska göra för att komma så lindrigt undan som möjligt.

Ja, det är religion jag pratar om, men inte kristendomen och påsken. Jag menar dödsdomen mot den civiliserade världen som avkunnades förra veckan när amerikanska låneinstitut hotades i den där rådande fastighetskrisen. Dagen efter var det plötsligt uppåt värre, sedan repo-mannen i USA sänkt sin ränta och några rapporter förkunnat att läget plötsligt inte var så risigt som gårdagens sanning gjort gällande. Nästa gång solen gick upp var det dags för nya orakel att utfärda sina varningar, och plötsligt var det om inte domedagen så i alla fall betydligt sämre tider än igår. Sedan kom påskhelgen, med Jesu död och uppståndelse, som en befriare.

Prästerskapet i denna västvärldens dominerande religion är horder av experter, analytiker, direktörer och rådgivare som mer eller mindre trovärdigt underblåser den för dagen rådande trenden. Denna bergodalbana göds av rykten, tydande av obskyra tecken och ren vidskepelse. Den drivs av spåmännens megefoner, de ekonomiprogram och börsbilagor som varje medieföretag med självaktning håller sig med. Helt okritiskt ger A-ekonomi, Dagens Industri och allt vad de heter utrymmet åt spådomarna, taktfast kompade av dagens börsnoteringar.

Värst av alla är de svarta kostymer som tagit på sig ansvaret att tala om för människorna att detta är straffet för deras synder. Vi kan ha valt fel regering, tvingat till oss för höga löner, köpt för lite prylar eller jobbat för dåligt för att få den låga inflation och höga tillväxt som hör himmelriket till. Jag får frossbrytningar när jag hör Stefan Fölsters milda och insmickrande stämma förklara för de okunniga massorna varför de ska vara glada och fattiga medan direktörerna som axlar alla bekymmer förtjänar jättelöner.

Denna spekulationslära har till och med tillåtits inrätta något som många tror är ett Nobelpris, och som Fölsters morfar har fått. (Mormor, däremot, har fått ett riktigt Nobelpris.) Vad blir nästa grej – ATG:s pris i travtips till Alfred Nobels minne?

Man kan undra hur det varit om andra religioner fått samma okritiska draghjälp från de fria och kritiskt granskande medierna. Egna bilagor och avdelningar i dagstidningarna, egna program och stort utrymme i radios och TV:s nyhetsprogram, där tveksamt underbyggda profetior betraktas som ovedersägliga sanningar. På sina håll i världen är det säkert så. Där har också den rådande religionen samma makt över människorna som kommersialismen har i vår västliga värld. Och, handen på plånboken, hur trovärdiga är de?

2 kommentarer:

Jah Hollis sa...

Jag får rysningar av obehag när jag hör han Fölster uttala sig. OK han kan kanske inte rå för att han fått en sådan röst, men det är något som inte stämmer. Han låter som en velourmjukis, men har ofta ett hårt budskap. Ilmar Reepalu har ett liknande sätt att uttrycka sig.
Jag litar inte riktigt på sådana killar.

Bengavoice sa...

Fölster låter som en mekanisk Beppes godnattstund. Men hans budskap är ett helt annat slags godnatt.