Tomten revisited (lite lånad av Viktor Rydberg)

Mildvinternattens dom är hård
tövattnet sippra och rinna
Alla har rest till nån enslig gård
och blir av julbord stinna
Alla har lämnat den tysta stan
I varje våning en ensam gran
snön har smält bort från taken
hela tomten är naken

Sluta gnälla på Zlatans prioriteringar

"Konstigt att man ifrågasätter den som alltid har ställt upp i stället för att ifrågasätta den som tackar nej". Vad Thomas Wernersson tycker är att vi ska ställa oss bakom den nyvalde assisterande förbundskaptenen Marcus Allbäck, som helt saknar erfarenhet som tränare och ledare. Däremot verkar han inte förstå varför det finns ett brett stöd för Zlatan Ibrahmovic – en av världens tio bästa spelare och frontfigur i världens bästa klubblag med ett intensivt program både i spanska ligan och i Champions League – som har valt att vila från landslaget som inte kommer att spela någon match av betydelse på närmare ett år.
Sveriges Television-kommentatorn Wernersson får såklart tycka vad han vill, precis som Sveriges Radio-kollegan Ralf Edström. Särskilt den senare har manifesterat sig som en urbota anti-Zlatanist. Men som den urbota Zlatanvän jag är ser jag hur vissa tar chansen att kritisera honom så fort chansen dyker upp. Och när han nobbar landslaget är det rena rama julafton.
Jämför med reaktionerna när Peter Forsberg tackar nej till en träningsturnering med Tre kronor. Ingen kritik, alla experter har full respekt och förståelse för att Foppa gör en mogen och genomtänkt prioritering. Men när det gäller Zlatan duggar antydningarna tätt om att han sviker och inte riktigt har den där blågula känslan.
Men precis som Peter Forsberg har väl Zlatan Ibrahimovic under flera år visat att han älskar att spela i landslaget och inte vill något hellre än att lyckas med Sverige i ett stort mästerskap. Men skillnaden mellan dem är väl denna: Foppa tillhör inte längre de allra bästa spelarna, men Tre kronor är oftast med i guldkampen i VM och OS. Zlatan däremot är en av världens klarast lysande stjärnor, medan Sveriges fotbollslandslag inte riktigt kan hävda sig i den yttersta eliten.
Jag är övertygad om att Zlatan är nyckeln till Sveriges möjligheter att nå framgång i EM och VM under de närmaste åren. Och har har ju faktiskt gjort några insatser i landslaget som skrivits in i den svenska fotbollshistorien.
Så kära förståsigpåare, acceptera att Zlatan befinner sig på en nivå där han prioriterar klubblaget Barcelona i de spanska och europeiska ligorna före träningsmatcher med det betydligt sämre svenska landslaget. Och grabbar, gå med i den nya folkrörelsen och hälsa Zlatan välkommen tillbaka till landslaget till hösten, när de har något att spela för igen.

Återvinning från språkresa till Stockholm

En snuttifierad redovisning av ett besök i huvudstaden. Vår historia börjar efter onsdagens quiz på The Pickwick Pub i Malmö. Ursprungligen publicerat på Twitter.

Det gick hastigt när jag lämnade de segerrusiga kamraterna för att knalla till nattåget. Kul att vara finalklara.

Det luktar lite gubbe i sovkupén. Och en till ska kliva på i Hässleholm.

Min underliggande snarkar. Han tror inte vi får snö till jul. Klimatet har förändrats, liksom naturen. Och människorna.

Hässleholmaren fick jobba för att ta sig upp till överslafen. Väl däruppe funkade inte lampan.

Konduktören klippte den mörklagde överliggarens biljett: "Klarar du dig?" "Nej, jag ser fan inget." "Jag skriver upp det: 'Lampan trasig'".

Ett syrligt "Tack för all hjälp" fick konduktören höra när han stängde dörren. Jag måste tappa av min sista Guinness. Var är mina byxor?

Underslafen är uppe halv sex och för ett viskande, suckande, hostande samtal med sig själv.

Duschad med rena kalsingar kliver jag av tåget kvart över sex. På väg förlora kraften. Måste... Kaffe... Eluttag...

Trodde jag såg en fet råtta. Men det var en kanin vid Norra Latin.

Utpekad till frivillig backbärare när jag var tidig till Ordens magi på Norra Latin.

Temat på Ordens magi är "En konferens om att övertyga, övertala och sälja". Precis vad jag behöver just nu.

Göran Hägg har tydligen varit i Jordanien och är mäkta upprörd över förhållandena där.

Peder Lamm auktionerar ut en skrivmaskin modell äldre på Ordens magi. Eller är det Boxer-Robert?

"Hej" är ett plusord, säger Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius. "Språk" däremot är ett bomord.

"Twittra" är väldigt mycket plusord, säger Patrik Hadenius.

Texten på mjölkpaketen får storstryk på Ordens magi. Gäller det även Skånemejerier?

Postens omvärldsanalytiker Ulf Sjödin tycker språket i bloggarna är ogenomtänkt. Ett komplement till professionella budskap.

Fredrik Lindström har hittat minst 40 sätt att uttala 27. Kanske över 100.

"En dialekt med egen armé räknas som språk. Ett språk utan armé är en dialekt." Fredrik Lindström på Ordens magi.

Föredömligt korta prator på Ordens Magi. Men Fredrik Lindström kunde ha fått bre ut sig mer.

Lotta Gröning och Carl Rudbeck är överens: Vi är trötta på klimatkonferensen i Köpenhamn innan den börjat.

Erik Blix tycker som jag och andra på Ordens magi: "Övertala" är ett bomord, "övertyga" är ett plusord.

"Tjuvarna i Piratpartiet" och "skurkarna i Sverigedemokraterna". Göran Hägg skär över en kam på Ordens magi.

Erik Blix: "Jimmie Åkesson är en svärmorsdröm i en mardröm".

Toppen att höra språkdribblern Lars-Gunnar Andersson live igen efter 25 år.

Lars-Gunnar Andersson: Vilken felstavning av "sant" gör du helst: "snat" eller "sannt"?

Retorik à la Lars-Gunnar Andersson: 1. Du ska ha nåt att säga. 2. Du ska säga det. 3. Sen ska du inte säga nåt mer.

Stephan Rössner: "Livet är en potentiell sjukdom med 100 procent dödlighet".

Rössner igen: Tala om hur många timmar i veckan du tittar på TV och jag ska säga vad du väger".

Göran Hägg ville tränga sig i kaffekön. "Du har nog mer bråttom än jag", sa jag. "Den här gången har jag nog det". Prova olika tonlägen.

Ett halsbrytande föredrag om varumärket Kim Anderzon.

- Jag skapade en karaktär som inte var särskilt trevlig, erkänner Alex Schulman.

Radikala Kim Anderzon har blivit en urbota reaktionär. Usch och fy för bloggar och Facebook (där hon har 3000 vänner).

Skippade minglet efter Ordens magi och tog två belgare med Roffe på Pressklubben. Ulrika och Ranja var plötsligt där. Fick rusa till tåget.

Avspärrning gör Malmö till delad stad

Malmö håller på att bli en delad stad.
Jaja, Rosengård, säger du. Nej, säger jag. Västra hamnen.
Plötsligt står dubbla staket mellan centrum och den nya fräcka stadsdelen. Endast på ett par ställen finns smala passager där man kan passera till eller från medieghettot Dockan och stans coolaste bostadsområde i Västra hamnen.
Det känns lite som Berlin 1961. Plötsligt är den bara där, avspärrningen. Vid de få öppningarna, checkpoints, kommer väl nästa vecka beväpnade vakter att stå och kontrollera att man har rätt inpasseringshandlingar. Till saken hör att det finns två staket med några tiotal meters avstånd, väl lämpat för ett minfält.
Men är det en Berlinmur? Eller som Israels barriär på Västbanken? Eller håller Västra hamnen på att bli en "gated community". Eller är alla tre samma sak?
Har Västra hamningarna slutligen tröttnat på ungdomarna som spontanbadar vid deras strandpromenad, och beslutat sig för att sätta stopp för fler kaotiska säsonger? Eller ska högskolan, Sveriges Television och Sveriges Radio, som ligger på västsidan, skyddas från de kommersiella krafter som hotar i öster?
Jag har inga svar. Men bli inte förvånad om någon vecka, när Republiken Västra hamnen utropar sin självständighet, lämnar EU och kräver visum av svenska besökare.

Allskånskan helt öppen inför sista omgången

AIK eller IFK Göteborg? Djurgården eller Örgryte? Kamperna står mellan Sveriges två största städer när Allsvenskan i fotboll avgörs på söndag. För min del hoppas jag på Göteborg i båda fallen - att Blåvitt tar guldet och att Örgryte ramlar ur.
Men det finns en serie som fortfarande är helt öppen. Allskånskan. Helsingborg, Malmö och Trelleborg radar upp sig på platserna 7, 8 och 9. Nian TFF är tre poäng efter sjuan HIF men har bättre målskillnad.
Trelleborg blir skånska mästare om de slår Örebro samtidigt som Henkelösa HIF förlorar mot Elfsborg (vars tredjeplats är hotad av Kalmar) och MFF förlorar hemma mot Brommapojkarna.
Helsingborg tar hem regionalmästerskapet om de vinner borta mot Elsfsborg eller om de får oavgjort och Malmö förlorar mot Brommapojkarna.
Malmö FF kan titulera sig "Bäst i Skåne" om de vinner över BP och HIF tappar poäng mot Elfsborg. Om Boråsarna säkrar lilla silvret genom att besegra Helsingborg räcker det med oavgjort för MFF.
Det är såklart det tredje alternativet som kommer att slå in. Pojklaget från Bromma blir ett enkelt byte för de Himmelsblå, och helsingborgarnas hangover efter Henke Larssons avskedskalas gör dem chanslösa mot Elfsborg. Sedan kan trelleborgarna vinna med hur många mål de vill mot Örebro. Det är bara bra, för då klättrar MFF förbi även närkingarna.
Säga vad man vill om kvaliteten i Allsvenskan. Men det är kul att serien lever in i det sista, både i kampen om guldet, om chansen att stanna kvar och — det allra viktigaste — att vara bäst i Skåne.

Budskap är inte lätt. Särskilt de svåra.

Påverka, påverka, påverka. Vi vill ständigt påverka andra människor att vara och göra på ett visst sätt. Köp vår tandkräm, vaccinera dig mot svininfluensan, fira semester i Skåne, städa ditt rum, skriv oftare på din blogg, motionera mera, ät mer fisk, rösta på Gösta, gå med i den nya folkrörelsen. Både privat och i yrkeslivet utsätts man ständigt för en ström av budskap som ska få en att agera — och utsätter andra för detsamma.
Exemplet i filmen ovan är ett briljant exempel på hur man borde kunna påverka omgivningen att göra det man betraktar som "gott" genom att göra det kul. Det finns ett par exempel till på rolighetsteorin.se.
Sedan har vi den andra sidan. Det är skönt att se att den unga generationen betraktar Sverigedemokraternas budskap som så absurt att det är skrattretande. Nu är rasisternas möjlighet till verkligt inflytande i samhället ett så överhängande hot — i vissa fall en realitet — att vi inte kan vänta på den dag vårt land styrs av de unga som ser ett blandat samhälle som naturligt.
Jag funderar på allt detta pratande i medier om "Hur hantera Sverigedemokraterna". När jag skriver detta börjar reprisen på SVT:s Agenda, där C-Maud, S-Mona, AB-Lena och Expo-Daniel sitter och pratar om hur, var, när och varför Sverigedemokraterna ska få lov att yttra sig. Jag har hört och läst en lång rad liknande resonemang den senaste tiden. Risken är att allt detta prat "om" förstärker Sverigedemokraternas "alla-är-mot-oss"-attityd och underblåser deras rättshaveristiska retorik. (Just till denna stack drar jag väl mitt eget blysamma strå i detta nu.)
Hur ska man då agera? Jag har inga svar. Det är lite betryggande att höra att Maud och Mona säger sig vara överens om att inte gå den danska vägen och tävla om att plocka åt sig SD:s intoleranta förslag. Det har ju knappast försvagat de danska rasisterna. Hoppas de ledande kvinnorna kan behålla sitt förnuft till dess de toleranta tonåringarna tar makten.

Bojkotta Kanelbullens dag!

Vi har nu passerat tolvslaget, lämnat Zlatan Ibrahimovics 28-årsdag och tagit steget in i Kanelbullens dag. Zlatan verkade ha tagit ledigt från jobbet på födelsedagen, han sprang mest runt på planen och höll koll på att Barca tog tre poäng mot Almeria. Han hade väl firat rejält med prinsesstårta tillsammans med Maximilian, Vincent och Helena före matchen, så det var väl för att han var mätt som han gick mållös av planen för första gången i La Liga.

Då blir jag betydligt mer upprörd av Kanelbullens dag. Att den dagen existerar antyder att detta ständigt aktuella bakverk på något sätt skulle vara säsongsberoende. Vi äter fastlagsbullar på fettisdagen, Gustav Adolfsbakelser den 6 november och våfflor på Jungfru Marie bebådelsedag. Till detta finns både traditionella och folkhälsorelaterade orsaker. Men att utse en särskild dag för att njuta av den enda drog som är odelat nyttig för mänskligheten, kanelbullen, är ett skamlöst kommersiellt påhitt. Särskilt om man ersätter kanelen med kardemumma marknadsför spriralbakverket sig utmärkt alldeles på egen hand.

Därför manar jag nu båda mina läsare att delta i min bojkott av Kanelbullens dag. Vägra äta kanelbullar, eller kardemummaditon för den delen, den 4 oktober. Resten av året kan vi vräka i oss hur många vi vill, men just denna dag tar vi ställning genom att låta bli. Till slut når vi målet för vår aktionsgrupp: Detta är den enda dag då ingen proppar i sig en enda bulle, då konditoriernas hyllor förblir orörda och all bakning inskränker sig till drömmar och surdegslimpa. Då kommer Kanelbullens dag antingen att tyna bort i glömska eller kallas nånting helt annat.