– Om du har luvan uppfälld när du springer kan du dö av syrebrist, påstod Gösta när jag sprang på honom på Göstaplatsen. Den luft du andas ut förs av fartvinden bakåt och hamlar i luvan. Till slut blir den full och denna syrefattiga luft når ända till ditt ansikte, varpå du andas in den igen. Och drabbas efter en stund av andtäppa.
– Den enda andtäppa jag har stött på i dag var vid Öresundsdammarna, där jag hörde ett kvackande i vassen, kontrade jag misstroget, fällde ner kapuschongen och joggade vidare.
Tidigare publicerat på Jogg.se kl 07.35. Sånt här trams skriver jag nästan varje dag efter mina arla lunkrundor (varning för spoonerism).
- En röst i kulturskymningen - En skunk i dunklet - Sista skriket från vildmarken - Ett nödrop i krösamoset -
2 kommentarer:
Fåglar..?
Jag kan greppa en "nävagök" varje dag (vits från Bjärnum/Göinge).
Concrete Kid
Dessvärre är det dåligt med rostbruna fönsterhakar nuförtiden. Apropå fåglar.
Kort och effektiv spoonerism: Kundhiss
Skicka en kommentar