När grannen kom och såg mitt nya stora kök för första gången utbrast han spontant: "Wow, du har ju fått spis!" Tyckte jag att han sa. Men eftersom han inte talade skånska i vanliga fall – och att det fanns spis redan i mitt förra kök – insåg jag att han menade att jag fått "space".
Det är lite kul med alla ord från engelskan som berikar vårt språk och de kollisioner som uppstår med de gamla nötta orden. Krockarna sker med olika ord i olika dialekter. Ett ord som "grace" har ju funnits hos oss länge med ett svenskt uttal – det är väl hämtat från franskan från början – som liknar det brittiska uttalet av "grass". Påverkan från engelskan gör dock att det allt oftare låter som "grejs". Men i vårt diftongerade skånska språkrum blir det samma uttal som "gris". "Amazing Grace" blir "En mässingsgris".
Fattar du hur kul man kan ha om hjärnan är byggd för att gå loss på såna knäppa saker? Jag har redan kommit ut som anagramnörd, och det här är nästan lika kul. Men jag måste lära mig att notera de språkliga gläjdeämnen, för de försvinner ur skallen fortare än de kommer in.
Nu riskerar detta att sluta i den kommentar som min salig farmor brukade hamna i när hon skulle dra en vits: "Nu kommer jag inte ihåg slutet, men jag minns att det var roligt". Men jag ska bättra mig på det yttersta. När jag planerade en gemensam middag med några vänner diskuterade vi vad vi skulle äta. Jag trodde de var tveksamma och ville vänta med beslutet när de sa "vi vill ha time-out". Men det visade sig att de föreslog att vi skulle äta thaimat.
- En röst i kulturskymningen - En skunk i dunklet - Sista skriket från vildmarken - Ett nödrop i krösamoset -
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar