Sagan om kungen och vargen

Det var en gång en kung som ville skicka ut jägaren i skogen för att skjuta vargen. Det gjorde några människor glada, men många fler blev arga.

Kungen kallade på sin rådgivare, som förklarade för honom:

”En gång var vargstammen stor och spred fruktan över hela Europa. Men nuförtiden är den nästintill utrotningshotad. Historien visar att vargen är hänsynslös, och dess härjningar har drabbat befolkningen hårt, främst på landsbygden.
Nu, när det moderna samhället har reducerat populationen till ett fåtal, hotas arten av inavel. Flera exemplar har under de senaste åren visat upp ganska extremt beteende, vilket kanske är ett tecken på att vargstammen behöver tillföras nya gener. Individer från andra stammar har dykt upp, vilket ger vargen möjlighet till en sund avkomma och trygg och frisk fortplantning. Detta ses dock inte helt med blida ögon av en del flockledare, vilket ibland leder till hårda strider.
Det finns en högröstad grupp människor som vill ha bort vargen helt och hållet, men de flesta tycker nog att den är ett ganska charmigt och harmlöst inslag, som mest minner om gamla sagor och legender.”

När kungen hörde detta sa han: ”Vi ska inte väcka den björn som sover”. Han blev bäste vän med vargen, och de levde lyckliga i alla sina dagar.

(vissa justeringar gjorda tisdag 21 oktober. Det blir nog bättre så.)