Jag gjorde en dubbel Schenström

Att gå på krogen när man har beredskap kan stå en dyrt. Det vet väl hela svenska folket efter Ulrica Schenströms omsusade restaurangbesök tillsammans med Anders Pihlblad. För att om möjligt undgå samma öde gör jag nu en preventiv pudel. Kanske borde jag utmana Ulrica - som Laszlo Carreidas utmanar Rastapopoulos i "Plan 714 till Sydney" - om vem som egentligen är det ondas genius.

I min ficka ligger denna vecka den fruktade kibbofonen, den telefon som vandrar likt en svartepetter och talar om vem som ska rycka in om det blir kris i Skåne. Det är en ansvarsfull plikt som kräver att man är beredd att rycka in, pigg och alert, när som helst på dygnet.

Nu har jag gjort en dubbel Schenström. I går sågs jag tillsammans med min vän Magic Firefall, hängande vid en bardisk vid Davidshall. En öl, varken mer eller mindre, blev det efter biobesöket. I dag ringde Böna och försökte locka mig till puben. Eftersom alternativet var en tråkig NHL-match nappade jag på betet och drog iväg. En Guinness, en kopp kaffe och ett glas isvatten senare cyklade jag hem. Notan landade på 49 kronor. Åklagaren kan komma och hämta den när han vill.

Jag funderar på vilka avslöjande bilder Aftonbladet ska publicera av mig och mitt sällskap. Det skulle vara när den väl förfriskade bälgsäljaren Artur, enligt Böna med världens största mage, tafsade mig på låret. Han bedyrade att han skulle hänga sin keps på en krok under disken, men det syns ju inte på bild.

En sen lördagkväll på puben skiner vackrare genom ögon som grumlats av alkohol. De geniala lösningarna på världens problem smids bäst av hjärnor stadda i samma grad av berusning. Men även om man håller sig till isvatten är det roligare än en NHL-match.