När Malmö FF med all önskvärd tydlighet visat att 2008 kan läggas i den stora högen av mellansäsonger finner jag en liten tröst i att det hittills gått oväntat bra för Rögle BK.
Det tog 28 minuter att sälja slut på biljetterna till hemmapremiären, obetydligt kortare tid än det tog att på Amish-vis smälla upp den nya hockeyladan. Bygget startades direkt efter det dramatiska och oväntade avancemanget till Elitserien i våras. Och nu är den, om inte helt färdig, i alla fall inflyttningsklar.
Och det blev ju bara bättre av att Kung Kenny ställdes mot Broder Jörgen i premiären i Lindab Arena. Alla dessa förutstättningar hissade såklart motivationen i topp för de grönvita. Men om Rögle kan behålla farten och kämpatagen från Färjestadmatchen kan de nog få fler tungviktare på fall.
Som ängelholmare i mångårig förskingring kan jag numera utan problem hålla helhjärtat på Rögle. Så har det inte alltid varit. När jag för många år sedan var aktiv i den lokala basketklubben, mest som ledare efter en kort och medioker spelarkarriär, var jag ingen vän av hockeyklubben.
Äli Basket låg tidvis nära den absoluta eliten, både på dam- och herrsidan. Samtidigt låg Rögle klart längre ner i hockeyns seriesystem. Men det var ändå svårt för en satsande basketklubb att konkurrera om sponsorer och kommunens intresse med bygdens stolthet, även om stoltheten i våra ögon byggde på Pollenkungens köpfest, som gav ett par säsonger i Allsvenskan på sextiotalet. Hemma i Lergökastan finns missnöjet kvar, det märker jag tydligt när jag träffar närstående som fortfarande för en otacksam kamp om kommunala satsningar. Och det blir bara svårare ju bättre det går för Rögle.
Men här i Malmö måste jag ju uppfylla förväntningarna på en riktig ängelholmare. Inte minst ett år som detta, när arvfienden Mif får ägna sig åt att slakta småländska gärdsgårdslag. Men till våren kan jag byta fokus, för då är denna säsong av uppbyggnad över för Malmö FF, och Rolles pågar är redo att spela sig dit de hör hemma, i toppen av Allsvenskan.
- En röst i kulturskymningen - En skunk i dunklet - Sista skriket från vildmarken - Ett nödrop i krösamoset -
14 kommentarer:
Säger till dig som jag sagt till kamrat Jah, hockey är verkligen trist, skit samma om det är Rögle eller MIF. Inte ens Bajen Fans Hockey kan locka mitt intresse. Fortsätter med en dåres envishet att påstå att Bandy är den verkliga is-sporten (förutom curling då så klart :-))
Elitbasket mot gärsgårdhockey, verkligen en klassiker. Påminner starkt om elitfriidrottsungdomar mot gärsgårdsfotbollsgubbar; http://allasmutsigadetaljer.blogspot.com/2008/05/div-3-norra-svealand.html
"Säsong av uppbyggnad". En fin omskrivning för totalt fiasko.
Om jag inte minns helt fel så vann "gärdsgårdslaget" (som aldrig haft stöd av pollenkungar eller buffliga byggmästare med feta plånböcker) med 3-2 mot Rögle i Ängelholm förra säsongen. :-)
Alla, jag kan inte nog understryka att Rögle är en liten tröst.
Bandy är en konstig sport som jag aktar mig för. Jag verkade under tre säsonger som sportjournalist på en tidning med Villa, Vänersborg, Ale-Surte och Kungälv i bevakningsområdet. Jag gick inte på en enda bandymatch, utan bytte till ömsesidig glädje bort sådana med mina kollegor.
Jah, jag visste väl att det skulle få fart på dig. Nej, varken Percy eller Pollen. Men ni har ett kärnkraftverk.
Kärnkraftverket och dess ägare, OKG, sponsrade det lokala basketlaget som då fick heta Atomics och tog sig upp i eliten. För att sedan gå i konkurs och flyttas ner två (tror jag det var) divisioner. Bättre dom hade lagt pengarna på IKO som på en bra dag kan spöa såväl Rögle som Malmö och Leksand. På en gång! :-)
Så så pojkar. Ta det lugnt nu. Nu ska ni inte bråka :-)
Föresten, om bandy. Man måste vara där. Det handlar om bandyportfölj och bägge lagens supportrar på samma läktare och efter matchen på samma pub. Trivselsport helt enkelt. Dessutom kan grabbarna (har aldrig varit på dambandy men det gäller säkert dom också) åka skridskor!
Alla, har du fastnat i ditt fredsmäklande moderskap? Det är klart att vi ska bråka! För bandy har jag all respekt. Det är som esperanto och folkdans - säkert kul för dem som satt sig in i det. Men inget för mig.
Jah, den dagen är i så fall en alldeles särskild dag. Men på en punkt får Rögle sträcka vapen: Hasse Anderssons gamla "Heja Rögle" ersätts visserligen nu av "Gröna vita bröder" med Mats "Rag-and-Bone" Nilsson (som en gång kallat mig "en legend") kompad av Allstars som Mats Bengtsson, Thomas Holst och Sticky Bomb. Men det matchar ändå inte "IKO IKO" med Dr John.
Nä du, nu är det slut med fredsmäklande och moderskap. Grön-vita bröder! Hur vågar ni???
http://www.youtube.com/watch?v=tGAkEmwGHRk
Och så ett exempel på en helt underbar kväll på Zinken, http://www.youtube.com/watch?v=byno8mo0lGI
Alla, På fråga A svarar jag:
På sextiotalet, när jag stolt drog på mig min första grönvitrandiga Rögletyla med tillhörande halsduk, spelade Hammarby i gult och svart.
Fråga B: Att man inte kan se bollen i bandy visste jag. Men att man inte kan se spelarna... Och vad är allt det vita?
Suck.. okej okej, jag ger upp. Ge mig ett nytt ämne!
Bengavoice, bara en fråga, Hur lätt är det att gilla MFF på nära håll ?
Jadu, Esping. Det är som det ska vara - inte alltid det lättaste. Men på måndag ska jag stå på Stadion och se slutet på förlustsviten. Och så tar jag till den klassiska Malmörepliken: "Nästa år tar vi guld..."
Skicka en kommentar